Utvecklingen har verkligen gått fort med exponeringen och renässansen av Curt Götlins (1900-1993) fotokonst och målad konst.

2007 i september skrev jag:
Denna webbsida har tillkommit därför att vi tycker att vår far har gjort så många vackra fotografier som ligger emballerade och för det mesta osynliga för de flesta människor; i några museer (bl.a. Moderna museet - Fotografiska avdelningen i Stockholm och länsmuseet i Örebro).

Nu i maj 2008 finns det ca 250 bilder och en hel del text till vissa av verken på denna sajt.
Utställningar med bildverk av fotografen arrangeras under 2008 av Kommittén fotograf Curt Götlin i ett antal Mellansvenska och Sydsvenska kommuner – utställningskalendern är nära nog fulltecknad. Se rubriken ”nytt” här på sajten.

Moderna Museet är i färd med att digitalisera Curt Götlins donerade (1973) verk, så att man kan se alla 378 donerade verk på Internet.
Nordiska Museet (fotografregistret) har digitaliserat åtta fotoverk och skrivit om Curt Götlin.
Svenska Fotografers Förbund nyutgivna (2007) rejäla bok ”Centennium” innehåller en mängd med fotografier och data om Curt Götlin.

Se även ”Fotosidan” på Internet.
Nutida fotografer är fascinerade över hans fotoverk.
De verk som finns på denna sajt kan Du köpa. Se rubriken ”Köpa bilder”.

Vi har framförallt gått igenom fotografens efterlämnade negativsamlingar och digitaliserat dem samt avfotograferat några fotografier och också några målningar av Curt Götlin (1900-1993), som på det här sättet blir tillgängliga att njuta av för en större publik. För närvarande innehåller webbsidan ca 250 verk.

Hur ska man då tolka den snabba utvecklingen?
Det beror förstås på att Curt Götlin (1900-1993) tillhör Sveriges genom tiderna främsta fotografer.

Curt Götlin föddes den 28/6 1900 i Karlshamn. De första åren bodde familjen i Karlshamn men flyttade till Karlskrona 1902. 1905 blev fadern driftledare vid Lessebo pappersbruks elektriska avdelning. 1914 flyttade familjen till Mjölby, där fadern (Knut Götlin) blev belysningsschef vid stadens elektricitetsverk.

Den då tonårige Curt assisterade sin far i arbetet, men sökte sig med sin fars hjälp till Högre Tekniska Läroverket i Västerås för att under två år studera matematik, kemi och fysik.
Förmodligen hade sonen gått i faderns fotspår om han inte hade fått en kamera i present 1917. Fotointresset vaknade omedelbart hos ynglingen och vid den militära inryckningen på 1920-talets början tog Curt med sig kameran för att skildra militärlivet vid signalkompaniet i Eksjö. Det blev mängder av porträtt- och gruppfotograferingar vid kompanier och bataljonsstaber (En kapten vid kompaniet hade hjälp honom att iordningsställa ett mörkrum för kopieringsarbete). När han så småningom lämnade det militära livet, så hade han förtjänat den då fantastiska summan; 350 kr samt pengar till en ny kamera.

”Jag blev trollbunden av fotografi. Kameran var för mig Alladins lampa och mörkrummet var trollkarlens grotta.”

Vid 21 års ålder beslöt han sig att överge studierna i naturvetenskap för att istället börja studera fotografi.




Curt Götlin lyckades få en ledig elevplats hos hovfotograf K.L. Lindelöw i Norrköping. Elevplatsen var oavlönad, istället fick han betala för (som hans föräldrar hjälpte honom med) elevplatsen (detta var brukligt för elever på den här tiden – 1920-talet).
En fördel som uppvägde den ekonomiska sidan av saken var att flera av tidens kända fotografer besökte Lindelöw.
Hovfotografen Lindelöw besökte kollegor runt om i landet och Curt fick vid några tillfällen resa med till Stockholm.
I Stockholm presenterades Curt för de kända fotograferna: Ernest Florman, Petrus Pramm, Ferdinand Flodin, docent John Hertzberg och fil dr Henry B. Goodwin.

Efter några års studier och praktik i fotokonsten fick Curt Götlin tjänst som föreståndare vid Kalmar Fotografiska Ateljé.

Henry Goodwin hade i sin ungdom gått i lära hos den välkände tyske fotografen Nicola Perscheid (1864-1939) som 1910 tilldelades en professur i fotografi. Goodwin sände ett brev till Perscheid och berättade att Curt Götlin gärna ville praktisera och studera fotografi hos professorn. Curt antogs och fick gå i lära hos Nicola Perscheid. Den 25-årige Curt Götlin kom till en häxkittel (alltså Berlin) som sannolikt var mer betydande som konstmetropol än Paris under dessa hektiska år (1920-talet).

Berlin i 1920-talets mitt. Adolf Hitler reorganiserade sitt nazistiska parti och höll demagogiska massmöten. Kommunisterna demonstrerade.

  ”Den organiserade kapitalismen hade utlovat evigt välstånd och framåtskridande. Så plötsligt, den 24 oktober, utbröt panik. Nära 13 miljoner aktier bytte under en enda dag ägare på New Yorkbörsen i en häxkittel av fallande kurser. /…/ Den ”svarta torsdagen” följdes av en ännu svartare tisdag veckan därpå. Den ”organiserade kapitalismen” födde kaos och oinskränkt barbari, vansinnet upphöjt till förnuft och högsta princip.
Inte omedelbart, men gradvis och i ett accelererande tempo, nådde krisen Europa. Tyskland drabbades först. 1931 var sammanbrottet totalt, hela den europeiska finansvärlden kollapsade.”

Curt Götlin var med och bevistade möten (1925) i alla politiska läger i rent studiesyfte för att höra hur de olika tyska partierna arbetade för att avskaffa efterkrigsnöden (nöden från första världskriget).
Berlin var det stora äventyret för den unge svenske fotografens liv.
Curt Götlin fick i uppdrag att fotografera politiker, statsmän och författare som exempelvis Thomas och Heinrich Mann, nobelpristagaren Gerhart Hauptmann (litteraturpriset 1912), konstnären och direktören för konstakademien i Tyskland och många andra.

1926 var Curt Götlin dock tillbaka i Sverige.
Han etablerade hösten 1927 en fotoateljé i Örebro. Redan etableringsårat började han sända sina fotografier till internationella och svenska fotoutställningar.

”Jag var med på en internationell utställning 1928 i Stockholm och jag var också med 1934 på Liljevalchs Konsthall.

Min första internationella utställning var i Budapest 1927. Sedan var jag vild på utställningar fram till 1960-talets början. Då började jag sovra och deltog bara i de absolut förnämsta. Att deltaga i internationella utställningar är oerhört stimulerande och lärorikt”.

Olympiaåret 1936 blev Curt Götlin Agfa-stipendiat och reste på nytt till Tyskland. Han orienterade sig grundligt om nya material på den fotografiska marknaden.
Förkonstlingen inom fotografin hade nu försvunnit efter 1920-talets korta men intensiva frihet och hade istället ersatts av bruna skjortor och läderstövlar.




Curt Götlin i olja av K G Persson (1973)

Här kan du Du lyssna på Curt när han intervjuas av redaktör Lennart Engström 1985.

Fotografer och andra bildskapares uppgift blev att förhärliga de nya ”sunda och rena idealen”. Oliktänkande gjorde bäst i att lämna landet.

De kunskaper Curt Götlin samlat är omsatta i oräkneliga föreläsningar och tidningsartiklar. Hans vitalitet och kunnande gjorde att han erbjöds förtroendeposter inom Svenska Fotografers Förbund, där han var ordförande i tre år (1957-1960) och vice ordförande ca 20 år. Han var ordförande i Mellersta Kretsen av Svenska Fotografers Förbund i 20 år.
C.G. har fostrat den kände modefotografen Per Wiklund och de bemärkta fotograferna Stig Svärd och Arne Arnshelm i fotografyrket.

Sin fotoateljé i Örebro var han trogen från 1927-1963, som såldes 1963, dock fortsatte Curt Götlin i fotografins tjänst, men nu med en betydligt mindre ateljé i Nora.
Han har dessutom under hela sitt yrkesverksamma liv som fotograf även sysslat att med eget måleriskapande och collageexperiment. Tillsammans med sin fru, Sonja Götlin drev de ateljén och ett konstgalleri i Nora.
Efter sin makes död 1993 fortsatte Sonja Götlin att sälja konst i Nora. Detta sysselsatte henne praktiskt taget till sin bortgång 2000. Tillsammans fick paret 6 barn.

Slutligen i presentationen vill jag tacka nedan muséers och institutioners personal, för deras hjälp med att hitta och avfotografera Curt Götlins alster samt deras entusiasm med publikationen av denna hemsida:

  • Moderna Museet – Fotografiska avdelningen i Stockholm
  • Örebro läns Museum i Örebro
  • Stadsarkivet i Örebro
  • Örebro konsthall
  • Kulturförvaltningen i Nora

Jag vill också tacka mina syskon och deras makar; Sigrid Arnshelm, Birgitta Robinsson, Margareta Götlin och Bengt Götlin.
Utan dessa samtligas vänlighet att hjälpa mig med avfotograferingar och visningar av Curt Götlins alster så hade denna webbsida inte blivit av.

Köping i april 2007
uppdaterat maj 2008

Torsten Götlin
Ordförande, filosofie magister
Torsten Götlin

Källförteckning:
Bergman Ulla, Sidvall Åke, Wigh Leif. Fotografer: Curt Götlin, Anna Riwkin, Karl Sandels.
Tryckerigruppen AB i Malmö. (1978).

Kristensson Kaj, Nyström Hans, Nyström Örjan. Från mörket stiga vi mot ljuset.
HS-Offset AB Göteborg (1979).